Igår fick jag ett mail från min son, mamma vill att du ringer henne. Hon är ledig idag och på fredag.
Inte första gången en sån här konversationsöppning sker, barn som springer skilda föräldrars ärende.
Mitt första svar blev, Oki!
Sen fundera jag en stund, varför ska han gå våra ärende?
Skickade ett nytt svar;
Släpp den saken min son, inte din sak att medla eller springa med våra frågor. Säg det till henne! Du har mitt stöd i det/Kram daddy
Svaret blev;
Det är precis vad jag tänkte på…
Det är inte snällt att låta barnen bära våra ärende, visst- små enkla budskap är helt ok men när det blir till ett mönster är det inte bra.
Barnen har mycket att fundera på utan föräldrar-tjafs!
Var din egna spindel i nätet ^^
