Det sköna med att vara ärlig mot sig själv är att jag vet vad jag får!
Fredag i lugnet hemmavid växlades snabbt mot en hektisk lördag och inget som var som utlovat. Tvärtom!
Bara att gilla läget och utföra det som behöver göras och inget mer med det. Som präglad ”doer” bryr jag mig sällan om vem som gör vad – bara det blir gjort.
Men söndagen då? Nja, inte blev den som planerat heller. Den blev bättre.
Börjar med sms från sonen; ska vi klättra idag? Japp, blev mitt svar… Lite mer sms och vi kom överens om att klättra inne.
Ok, persienn upp och SOL… YES. Sista klippningen av gräs för i år, lasta in vedbingen i uterummet, packa för konsert och dans… Glöm inte klättersaker, fika…
Lätt stressad med allt jag ville utföra men väl ute så fick jag klippt gräset, fixat vedbingen till uterummet, töm komposten och tiden var till min fördel.
Väl på klättringen var det lite folk (brukar vara fullt på söndagar) och taggade till max körde vi en led. Känsla av total o-kontroll. Det bara satt, led efter led… (fatta nada)
Vad händer? Småtrött efter trädgården och flytet upp för väggarna var maxad… Sonens ord- ”fan va taggad du är idag” ^^
Tiden bara försvann mellan klättring och fika och plötsligt var tiden för kvällens övriga händelser borta.
Hmmm, men vad gör det? Hemma lyser solen och dagen med sonen innehöll så mycket kvalitet att det räcker för en dag.
Känner dock fortfarande av en liten släng av adhd-ryck och skickar en del skräp som ska eldas i tunnan och får en solnedgång sällan skådad.
Då inser jag igen varför jag valt det boende jag gjort.
Tystnad-natur-lugn!
Lugnet infann sig och jag är tillfreds med valet att inte stressa iväg till dans och konsert, det kändes helt rätt.
Så då är jag förberedd inför veckan som kommer med allt det innebär… All tvätt struken och gräset klart för den här säsongen.
Klättrat stenhårt och vila på det!
Dagens ordspråk får bli:
Det är när mina tankar blir till handling som dom bekräftar min längtan!
